Ett par trappsteg upp står hon, spådamen och väntar på sina kunder, själv far jag som vanligt bara förbi med dammsugaren. Har inte tid. En vit trappa kräver nästan lika mycket omvårdnad som ett marsvin. Eller ett högburet huvud, tänk på hållningen påminner jag mig själv så fort jag närmar mig trappan, orkar inte ta hand om min marsvínstrappan, varje dag.
Det finns så många andra borden.
Söndagspysslar med pelargonerna istället och får skäll av hönorna när jag städar hönshuset, de gillar inte när jag dammar och flyttar runt. Desto gladare blir de när jag rensar kylskåpet och delar med mig av gamla potatisar och pasta. Tacksamhet är skönt, och en långsam söndag....
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?