Inte förrän efter lunch klev jag upp och gick ut i solen, några timmars sömn var jag tvungen att få efter en 10 timmars förlossningsnatt, trots att solen sken så dant. Där ute i trädgården kacklade mina små hönor och rosorna hade slagit ut. Jag älskar mina höns och trots att jag blir galen på trädgården med jämna mellanrum så tycker jag väldigt mycket om den med. Särskilt när den bjuder på rosor.
Hönorna blir alldeles till sig varenda gång jag kommer ut, de hoppas väll på något gott. Om de smitit över till grannen behöver jag bara ropa så kommer de i full galopp. De små dvärgkochin hönorna ser underbara ut när de springer med sina korta ben, vagandes som små tanter som har bråttom, bråttom till söndagskaffet. Om vi fikar får vi passa kakorna annars norpar de stora hönorna åt sig direkt från bordet, men det är mest gulligt.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?