Påsken känns verkligen som brunstens högtid, inte bara för att vi hyllar ägget utan jag tänker mer på det som sker där ute. Jag kan knappt gå ut med soppåsen utan att ertappa ett litet kärlekspar högst upp på en lyktstolpe eller i en tafatt dans över gräsmattan. Har man inga räkningar att tänka på eller tvätt att hänga så kan man hålla på bäst man vill.
-Ja ligg ni som orkar!!! skriker jag tyst för mig själv och går in i mitt lilla hus och fyller på med ännu mera påsk godis. Mest lakrits.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Vad tycker du?